Lite paff och irriterad jag blev idag när jag kom hem. Pappa hade fått sin nya telefon och jag tittade på den, tänkte att den var väldigt fin. Men ingenting som kopplade. Pappa var ju så helt klart uppspelt och pratade jättemycket om sin nya mobil och rätt vad det var så sa han "Ja, nu kan jag springa omkring här med min Sony Ericsson C902!" Jag trodde att jag hört fel och sprang för att titta en gång till på telefonen. Jomen visst var det den. Jag kände inte igen den först, den var mycket större än jag förväntat mig. Men där var den. Telefonen som jag tittat på och som jag ville ha! Skitkul att pappa har en sån nu. Och tror knappast han byter med mig, med tanke på vad jag har för cptelefon. Imorse blev jag skitglad för att den inte skrikit ut laddningsfel på hela natten, men märker sen istället att den inte har laddat över huvudtaget. Skitbra.
Jag vill ha en ny telefon. Jag vill ha pappas telefon!